En vetenskaplig utvärdering av el- och elhybridbussar i Stockholm, Malmö
och Uppsala.
En modern stadsbuss beräknas idag för en ekonomisk livslängd
på ca 10 år, vilket innebär att en ny fordonsgeneration som
skall ersätta den befintliga, måste kunna tas i bruk om 6-7 år.
Om nya serietillverkade fordonstyper skall finnas tillgängliga är
det nödvändigt att redan nu påbörja den process som kan
ge impulser till nya typer av tätortsfordon.
I ett omfattande projekt har trafikhuvudmännen AB Storstockholms Lokaltrafik,
Skånetrafiken samt AB Uppsalabuss samverkat i en utvärdering av befintliga
el och elhybridbussar. I samarbete med Lunds Tekniska Högskola, Uppsala
Universitet samt respektive entreprenör i de olika städerna har trafikhuvudmännen
genomfört framtidsstudier av alternativa fordonskoncept med batteridrift,
elhybriddrivteknik och varierande design.
Projektet genomförde forskning, analys och utvärdering av flera olika
busskoncept både med avseende på drifttekniska förhållanden
såväl som trafiktekniska aspekter.
Det översiktliga målet var att utarbeta en beslutsmodell, som i ett
simuleringsprogram kan användas av beslutsfattare som stöd för
beslut om vilka möjliga funktionskrav som kan ställas på tätortsfordon
i en utvecklad kollektivtrafik.
Modellen ger underlag för beslut avseende miljöfaktorer, ex avgasemissioner,
buller, tekniska prestanda, design samt trafiktillgänglighet.
I en vetenskaplig rapport redovisas en dynamisk modell avseende el- och elhybridbussars
tekniska - och trafikmässiga prestanda. Mätunderlaget för modellen
är tillgängligt i en databas för tänkta avnämare nationellt
och internationellt. Databasen tjänar som kunskapsunderlag för fortsatt
utveckling av el- och elhybridfordon.
Genom attitydundersökningar och praktiska prov, gångegenskaper etc.,
studerades busstypernas lämplighet för en innerstadstrafik. Trafiktekniskt
studerades också följande förhållanden; framkomlighet
i gatunätet, avseende fordonslängder, vändradier, överhäng,
estetisk påverkan på stadsbilden, påverkan av buller och avgaser
mm. Trafiktekniska prestandakrav för kommande fordonstyper utarbetades
under hand baserat på de resultat som redovisades under delprojektens
gång.
Hela forskningsprojektet utgjorde en integrerad helhet med nationell karaktär
men där projektet ändå måste brytas ned i delansvar och
delprojekt- genomförande, vilket berodde på att de ingående
fordonstyperna finns på tre olika orter samt att projektbussarna levereras
på olika tidpunkter.
Ett delprojekt drevs i Uppsala med AB Uppsalabuss som huvudansvarig och genomfördes
tillsammans med Uppsala Universitet, Fysiska Institutionen i samarbete med MTC.
Ett delprojekt drevs i Malmö med Skånetrafiken som huvudansvarig.
Forskningsarbetet utfördes huvudsakligen av LTH, Industriell Elektroteknik
och Automation(IEA) i Lund i samarbete med MTC.
Ecotrans Teknik AB var som konsult ansvarig för projektets ledning och
samordning mellan de olika projektparterna.
Ett elhybridprojekt drevs i Stockholm av SL med 6 stycken 12-metersbussar Scania/DAB.
Bussarna är utrustade med en bensinmotor som alstrar ström till en
centralt placerad elektrisk drivmotor eller till laddning av en blybatterisats.
I en del av projektet kom bensinmotorn i Stockholmsbussarna att konverteras
till etanol och genomgick samma utvärderingsprogram.
Neoplan MIC 8012 är en helkompositbuss i låggolvutförande med en katalysatorrenad biogasmotor som via en generator levererar ström till 2 hjulnavmonterade drivmotorer och laddar en NiMH-batterisats.
Neoplan MIC 8010 "Park-
and Ride" Uppsala är en elektriskt driven helkompositbuss i utförande
8,0 m med blybatterier som energilagringsmedia. Batteripacken byts på
kort tid två gånger per dag i ett speciellt batteriväxlingssystem.